Kärlek i luften...
Kärleken har vart någonting som ja skjutit bort väldigt länge nu, har kännt att ja behövt vara själv o gått igenom vissa saker me mitt eget liv, innan ja kan dela ett liv me någon annan.
Kärleken för mig är något fint, men har man för mycke i resväskan som ja brukar kalla de för så funkar de bara inte, inte för mig i alla fall har ju försökt några gånger, men nu vet ja varför ja inte kunnat behålla någon kvar att kunna älska pga, att jag själv helt enkelt inte velat.
Ja har velat haft o som ja alltid kommer att ha min kärlek till i första hand o de är mina underbara barn, o mina vänner<3
Allt annat har också kommit in att jag gör bara de jag känner för o de som får min tid är de jag trivs me att göra o som får mig glad:)
Men som sagt är ja beredd för kärleken?